Äntligen dags för säsongsstart på riktigt! Kan det bli bättre än att start tävlingssäsongen på riktiga linksbanor i golfens vagga (eller ja i alla fall närmare den än här hemma)? Dessutom med en Major – The Welsh Hickory Championships – som sig bör på fantastiska Aberdovey GC. I år är det dessutom jubileumsår; det är de 17:e mästerskapen, vilket inte är så märkvärdigt kanske, men dessutom klubbens 125 årsjubileum då den invigdes redan 1892, för övrigt samma år som min salige farfar föddes, och foursomematchen mellan BGCS och klubben firar 25 år! Mycket att fira med andra ord!

Aberdovey GC, 125 år

Vi var fyra tappra och spelsugna HGH:are (Hickory Goffers of Helsingborg) som lämnade Viken en tidig torsdagsmorgon för flyg från Kastrup till Manchester. Väl i hyrbilen och med GPSn inställd på Porthmadog GC i norra Wales för uppvärmning och kanske lite avhettning av överladdade golfare öppnade sig himmelen och regnet vräkte ner. Väl framme i Porthmadog, en ny bekantskap för oss alla, inmundigade vi typisk brittisk lunch – dvs mackor och en pint medan vi väntade på uppehåll. Porthmadog är utlagd av James Braid år 1905 med de första nio av hedkaraktär (tråkiga sägs det) medan de avslutande nio är fantastisk linkshål. Vi var ensamma på banan och fick tillåtelse att spela hur vi ville, måste poängtera att tre av oss inte ville spela alls i regnet medan Bengt övertygade oss med att vi inte heller ville framstå som kycklingar. Vi klev i väg till 10:ans tee, peggade upp, och möttes av nio helt fantastiska golfhål. Trots ihållande ösregn kunde vi alla njuta av fina hål och bedårande utsikt. Nån av oss kunde även njuta av fin golf, +2 i ösregn på ny bana är helt godkänt. Efter spel och inpackning av dyngsur utrustning fortsatte vi söderut mot Aberdovey och helgens begivenheter

Porthmadog, 12th

Fredag
Dags för uppvärmningstävling i form av 3-mannalag i poängbogey där de två bästa resultaten per hål räknas. Självklart är det även en singeltävling med brutto (slag) och netto (poängbogey) vinnare. Tävlingen går av stapeln på Borth & Ynyslas GC – detta måste vara en av världens mest naturliga golfbanor! Inget kan ha hänt sedan mitten av 1880-talet då Wales äldsta golfbana lades ut. I mina ögon är det en av de banor som måste ha spelats och då självklart med hickoryklubbor. Dagen grydde med regn, vilket varit ihållande hela natten, för att sedan övergå i strålande solsken och en frisk bris från sydväst. Det massiva regnandet till trots var banan i fin kondition och endast marginellt vattensjuk – det är bra med linksgolf när det är blött. Tretton lag startade och första bollen hann 16 hål innan himmelen mörknade och regnet började fall, först i måttliga mängder för att sedan övergå i kraftigt, ihållande regn som tillsammans med den friska vinden, som så klart blåste emot på de sista tio hålen in, dränkte de 36 på banan kvarvarande spelarna. Det vinnande laget bestående av Mrs Ros Weston, Simon Kirk och Jonas Fack skramlade ihop 77 poäng att jämföra med tvåorna John Weston, Mikael Martinsson och John Linehan (Borth Chairman) på 64 poäng. Individuellt segrade Jonas Fack i båda klasserna med 77 slag brutto resp 36 poäng med Jason Dolman tvåa på 33 poäng. Det är i sammanhanget inte nödvändigt att redovisa övriga resultat.                                                           

Borth, 1st

Lördag
Så var det tid för den 25-årsjubilerande matchen mellan BGCS och Aberdovey GC. Jubileet till ära är det påbjudit full mundering, dvs spel i kavaj, för BGCS och fler än vanligt av Aberdoveys spelare dyker upp i både tidsenlig klädsel och med hickoryklubbor. Lyckligtvis bjuder även vädergudarna till och dagen avnjuts under en lätt skyig himmel med svaga vindar och ljummen vårvärme. Matcherna spelas med allt, dvs både handicap och Sunningdale rules, samt hela vägen ut till 18:e hålet och i slutet är det laget med flest vunna hål som står som segrare. Den här gången står BGCS som klar vinnare med många håls övervikt. Dagen avslutas med jubileumsmiddag under pompa och ståt.

Jonas Fack & Jenny Hunt vs Lyndsay Parry & Judy Bouch

Jenny Hunt, 14th tee

Söndag

De 17.e Walesiska hickorymästerskapen ska spelas. Banan har torkat ut, solen skiner, det är varmt och näst intill vindstilla.40-talet ivriga spelare väntar på första utslaget i årets första major, 09.20 går första boll ut. Efter fyra hål i medvind, svag i och för sig, kommer vi i fatt fyrbollarna med ”plåtspelande” medlemmar och greenfeegäster. Lyckligtvis är det vackert så ögonen tåras, gorsen börjar blomma gult, påskliljorna står i sprakande blom och lammen hoppar glatt omkring på de omgivande gröna kullarna. Det är inte konstigt att koncentrationen brister! underligt nog gör den det hos alla – verkligen alla! Om några år när minnet sviker kommer alla att tro att 2017-års mästerskap avgjordes i stormvindar, ösregn och hagel. Banans signaturhål, 12:an, är färdigstället efter 2014-års storm där sanddynen som håller greenen nästintill försvann och en ren fröjd och skräck att spela. Annars är det som sig bör – nio hål ut, denna dag i medvind, och nio hål in, naturligtvis i motvind. Banan är i verkligt bra kondition trots allt regnande, en del bunkrar är vattenfyllda och för dagen MUA och det står en del vatten på de lågt belägna hålen 7, 8 och 11. Greenerna är osedvanligt långsamma, hoppiga och ”styrande” vilket kanske kan vara en delförklaring till de höga resultaten. Dagen avslutades med lunch och prisutdelning.

Scratch winners Jenny Hunt & Jonas Fack with Aberdovey lady captain Ms. Judy Bouch

Resultat, Welsh Hickory Championships 2017

                  Brutto                                                  Netto

Vi fyra HGH:are styrde hyrbilen mot Formby och övernattning på klubbens dormy house varpå vi dagen efter avnöjt en förmiddagsrunda på denna fantastiska links från 1884. Frågan är om det kan bli bättre? En god blandning av Åhus Östra, Halmstad Norra, Barsebäck, Worplesdon och de fantastiska grannarna i Southport – makalöst helt enkelt. Efter välförtjänt lunch är det hemfärd till ett uppvaknande i verkligheten som gäller.

Bengt Gustafson, Stefan Kjell, Mikael Martinsson @ Formby GC

Ett deltagande i Wales kan varmt rekommenderas, så även ett besök längs kusten mellan Southport och Liverpool. Självklart med hickorybagen över axeln!