Helgen den 28-29 juli spelades det 15:e Svenska Hickorymästerskapet på Lunds Akademiska Golfklubb.
Damerna och veteranerna spelade 18 hål under lördagen, medan herrarna spelade 36 hål, varav 18 på lördagen, samt 18 på söndagen.
Naturscenerna kring Lunds Akademiska Golfklubb var rent magiska. Banan ligger nämligen inbäddad i ett unikt naturreservat och klubben utgör idag en garant för att det natur- och kulturhistoriska arvet också i framtiden kommer att hävdas och skyddas. Omgivningarna var i sedvanlig ordning vackra så man häpnade. Floran kring Kungsmarken är verkligen fascinerande med över 400 arter, bl a. ett tiotal orkidéarter. Här växer också flera sällsynta växter som nattviol m fl. Banan är med andra ord inbäddad i en sprakande färgprakt som påminner om en botanisk trädgård.
Lunds Akademiska Golfklubb ligger som sagt på riktigt anrik mark. I tusentals år har olika kulturlandskap ersatt varandra. Området har nyttjats under minst 2 500 år. De äldsta fynden på Kungsmarken, utgörs av järnålderslämningar som gravar, röjningsrösen och åkrar i form av så kallade ”Celtic Fields”.
Under medeltiden ägde biskopen i Lund en stormansgård här, Biskopsborgen Glomstorp. Det är från denna tid Glomsjön härstammar. Och vid sjön finns strategisk placerat ett av Sveriges svåraste golfhål. Hål nr 16 rankas som ett av de tuffaste hålen i landet. Det är oemotståndligt, inspirerande och galet kaxigt. En par 3:a på 130 meter som spelas från en platå, ner mot en rejält lutande och såphal green, som dessutom vaktas av monsterruff, två kraterbunkrar och givetvis Glomsjön. Här bör man, om möjligt, hålla nerverna i styr och parkera både slice, hook och duff i bagen. Men utsikten från tee utöver Glomsjön, det tuffa 17:e och 3:ans fairway är läckert, vackert och teaterlikt. Det är med andra ord skönhet, charm och hänsynslöshet snyggt förpackat i ett enda hål.
På denna anrika mark ligger alltså en av landets äldsta både banor och klubbar. Golf har det nämligen spelats på Kungsmarken sen mitten av 20-talet och Lunds Golfklubb bildades redan 1925 av golfintresserade lundensare. LUGI (Lunds Universitets Gymnastik och Idrottsförening), bildade 1932 en golfsektion och det var denna som verkade för att en golfbana skulle anläggas på Kungsmarken. När banan invigts 1936 samlades man till ett möte. På mötet bildades Lunds Akademiska Golfklubb.
Svensk Hickorymästare 2012 – Magnus Persson Atlevi
Herrklassen (över 36 hål scratch) bjöd på rejäl spänning. I ledarbollen gick hemmaspelaren och tidigare Europatourproffset Magnus Persson Atlevi (LAGK), f.d. tourspelaren Per G Nyman (Växjö GK, hickorymästare 2009 och 2010) och den läckert svingande tysk-australiensaren Perry Somers (Musselburgh Old Course GC, SM-vinnare och världsmästare 2011). Förutsättningarna för drömgolf var självklara, tre mycket meriterade herrar, som alla svingar mjukt med mycket känsla skulle göra upp. Tyvärr föll Perry ifrån, men Magnus och PG vägrade att skiljas åt under 16 hål, men på det 17:e släcktes Nymans förhoppningar om en seger. Han drog en mysdraw ut i ruffen på vänsterkanten. Problemet är att ruffarna vid denna tidpunkt inte är klippta pga. att hålet ligger i ett känsligt blomningsområde. Ruffarna får och kan slås först efter blomning och frösättning. Hålet har på vänster sida tuff, tät och backig ruff och på höger sida en bäck och utanför denna en tät skog. Som om detta inte vore nog är fairway smal och lutande – hålet är alltså helt hänsynslöst om man inte håller sig på fairway. Överlever man – innan ruffarna kan slås – de tre sista svåra hålen med hickoryklubbor blir man förresten odödlig som hickorygolfare.
Men Per gav aldrig upp trots sitt tuffa läge ute i ruffen, han gör bl a. en helt makalösa chip på 17:e hålet. Betänk hans läge: Han var två slag före Magnus efter nio. Sedan missade han flera greener, men gjorde ändå en massa par tack vare häpnadsväckande spel runt och på greenerna. Han kämpade och kämpade, men fick inget gratis varken av bana eller Magnus. Så var Magnus i kapp efter 16 hål. Det är nu Per drar sitt utslag ut i den naturskyddade ruffen och fick ett sånt där förfärligt vridslag när han skulle slå sig ut på fairway. Nytt ruffläge. Därifrån slog han bollen upp på slänten mot 18:e utslaget och det var här han gjorde sitt sanslösa slag. Han chippade bollen stendöd och gav verkligen sig själv chansen att möjligen utjämna med en birdie på sista hålet. Nu blev det inte så, men det tar inte glansen från chipen på 17:e. Så spelar bara de riktigt stora golfarna.
Magnus spelar i ärlighetens namn inte golf, han lirar, nä han leker golf. Det är så befriande skönt att se honom svinga att den borde ingå i varje instruktionsbok när man pratar svinganalys. Han svingar golf och störst precision i Hickorygolf får man när man just svingar mjukt och ”väntar in” klubbhuvudet. Magnus svingar med andra ord klubbhuvudet i stället för att slå bollen. Att svinga golf betyder inte att man slår kortare, utan det handlar om känsla och tajming och dessa ingredienser har han i överflöd. Visst grabben har varit på Europatouren och spelat, men herrejösses han har 10.000 magiska slag i bagen, han trollar och leker så man bara häpnar. Slår slag som inte finns och han har äntligen, vilket varit hans dilemma på touren, börjat sätta puttar. Magnus gick alltså på par (144) med lånade klubbor från seklets början och han hade tränat en gång ute i Bara veckan före tävlingen och skröt där en 74 på svåra, men tidlösa och klassiska Links Course, första gången han rörde en hickoryklubba. I Bara gick han hela tiden omkring och frågade hur långt går denna klubban?? osv…. Ja, som en järn-8:a ungefär. Ok, och så svingar han sina trollspö och limmar pinnar längs hela banan. Nu undrar vi alla vad han ska hitta på när han får ett eget set och dessutom hinner träna…..
Det som hände på 16:e kanske illustrerar Magnus. Han är som sagt inte helt bekväm med längden i sina lånade klubbor, han plockar därför fram två klubbor, studerar noga loft, kikar på pinn, sen loft igen och väljer ett vapen och limmar sen enkelt pinnen. F.ö. gjorde hela ledarbollen med Magnus, PG Nyman och Perry Somers helt osannolika slag, alla lade sig inom 1,5 meter från pinn och hade alltså klara birdieläge på detta mycket, mycket tuffa hål.
Tävlingen är öppen, världens största och har spelare från flera länder
Tävlingen lockade hela 150 spelare från Sverige, Tyskland, Tjeckien, Frankrike, Finland, Skottland och Australien. Det är dessutom världens största mästerskap i hickorygolf och den är öppen för alla.
Hemmaklubben LAGK hade hela 5 spelare på topp 10-listan
Peter Hoberg kom 3:a på 152 slag, Klas Ohlsson 7:a på 159 slag, Fredrik Himmelmann 8:a på 160 slag och Mathias Wiberg 10:a på 162 slag. Förre Tourspelaren Peter Hoberg spelade grymt stabilt och var ett tag under första rundan 2 under par. Men två dubbla förstörde hans chanser. Peter kan verkligen spela golf när det stämmer, kanske hjälpte det att han hade sin fru som caddie.
Damklassen vanns av Monica Andersson, Helsingborgs GK, på 82 slag.
På delad andraplats kom Julia Tedvik, Sönnertorps GK och Frida Rydberg, Bro-Bålsta GK med 85 slag.
Veteranernas mästerskap vanns av LAGK-medlemmen Tom Robertson.
Tom hade 82 slag och vann med 4 slag före den skotske hickoryprofilen David Kirkwood (Gullane GC).
I Hcp-tävlingen Hickorykannan segrade Tien Panigel, före Sture Svantesson och Johan Arnerfors.
Ett stor eloge ges främst till organisatörerna Pehr Thermaenius och Jörgen Linse, Svenska Golfhistoriska Sällskapet för deras stora engagemang, samt även till all personal på LAGK som verkligen gjorde stordåd och såg till att alla trivdes. Utan hjälp av klubbens stiliga och leende sekretariat hade det aldrig gått att hålla ihop denna stora tävling.
ps. Om du undrar över varför det saknas bilder från 2012 i sidofältet på 1:a sidan, så beror det på att backup-systemet där samtliga hickorybilder var lagrade tyvärr kraschade.