Årets andra brittiska major, The Scottish Hickory Championships, arrangerades av BGCS på Scotscraig GC fredagen 29 maj. De Brittiska tävlingarna drar generellt sett inte lika många deltagare som motsvarande svenska och SHM som arrangeras av Golfhistoriska lockar nästan 4-5 gånger fler spelare. Årets Skottska mästerskap genomfördes med ett startfält begränsat till 36 spelare. Skottska mästerskapen avnjuts alltid sista fredagen i maj och har tidigare främst spelats i East Loathian, där Gullane no 3 och Dunbar GC stått värdar, för att i år flyttas till Fife och världens 13:e äldsta golfklubb – Scotscraig GC i Tayport på den södra sidan av floden Tays mynning, en sisådär 2 minuters bilfärd norr om St Andrews. Klubben grundades redan 1817 av några medlemmar i St Andrews Society of Golfers (föregångaren till R&A) som ville spela golf oftare än vid de få tillfällen föreningens möten erbjöd. Scotscraig har därefter stått som värd för slutkvalet till The Open då det avgörs på the Old Course, senast 2010.

Banan, som sakar kontakt med havet, påminner en hel del om Barsebäck och Halmstad GK med väl inramade hål men även med en mängd väldigt vacker, speciellt i maj då den är fylligt gult blommande, gorse (ärttörne). En sak är dock säker – busken är bara till för att titta på, man ska inte slå sin boll i närheten av dem! Underlaget är dock så ”linksigt” som man önska och av en fast, tight sort som man bara hittar på de brittiska öarna – helt underbart! Scotscraig mäter 6310 yards från gul tee och har par 71 med fördelning av fyra par-treor, elva par-fyror och tre par-femmor. Par-treorna är relativt korta, men för den sakens skulle inte helt enkla att bemästra. De tre par-femmorna tillhör utan tvekan banans enklare och erbjuder några riktiga birdiechanser medan det som brukligt i Storbritannien är par-fyrorna som ställer till det.

Erik Brändström driver på hål 1

Tävlingsdagen erbjöd en frisk nordlig vind på ca 10 m/s och fyra årstider på en eftermiddag. I början solsken och skapligt skönt med en 14-16 grader. Mellan tee off och sista putten på 18:e passerade en massa moln som tillsammans med kraftiga temperaturfall släppte ifrån sig både regn och hagel. På sedvanligt manér börjar banan med en lång och smal par-fyra rakt in i vinden – en bra drive i mitten av fairway följs upp med en pressad järnetta till bakom greenen, chip och en-putt för par. Tvåan vänder håll och spelas i medvind – en 320 yards drive lämnar en omotiverat kort och svår medvindspitch till en green som lutar ifrån. Två puttar senare och ytterligare ett par. Så där höll det på till 10:an som efter två bunkerbesök renderade i en dubbel som efter par på 11:an följdes upp med en högst obalanserad trippel på 12:an efter besök i gorse och träd – tusan där försvann chansen att försvara titeln och möjligheten till en grand slam! Sex par på vägen in räcker inte till mer än en tredje plats brutto.

Vandringspriset – Scottish Hickory Championships

Resultatlista, Scottish Hickory Championships 2015: